Med risk för att börja likna en matblogg, eller framstå som värsta husmor, men alltså…

De kom i hundratals, kanske tusentals och slog sig ned i tallarna, björkarna och varenda buske. Sen turades de om att attackera körsbärsträdet och mumsa i sig alla de små bären. Fågelfän!! Jag kände instinktivt att jag hatade dem och tänkte absolut inte låta detta hända. Förra sommaren räknade vi till tre körsbär i vårat stora träd, i år har det kommit lite fler, många fler om jag ska vara ärlig. Men inte tänkte jag låta en drös fåglar kalasa på dessa efterlängtade bär.

Jag tog en skål, skrämde bort fåglarna och plockade skålen full av bär. Sen satte jag mig ned tills jag bestämt mig.

Marmelad. Så fick det bli.

Så nu står det en burk med färsk körsbärsmarmelad på bänken. Bättre händerna fulla av kletig marmelad och tio tusen fåglar i skogen!